7/2-07
Jag kom just på att det har gått ett tag sedan jag startade igång den här bloggen. Och inte blir det något gjort? Nä, så här kan vi ju inte hålla på och ha det, hur fanken skulle det se ut? Det skulle ju vara ungefär som att man gick och köpte en limpa och sen kastade den på postbilen... Eller vad pratar jag om?
Som vi ju alla har märkt, eller åtminstone de som kollar här (både ni som har blivit hänsynslöst tvingade av mig och ni som av egen vilja kollar ibland) har det nu avlöpt ganska exakt ett år sen jag satte fart på kaskeloten @ blogg.se och ändå har det hänt väldigt lite. Det tycker jag nog är ett klart minus i protokollet. Eller pruttokollet, som jag skulle säga i talspråk, vilket ju inte får hålla på och förekomma här. Eller?
Hur som helst, nyår 06-07 har ju som bekant passerat och blivit en del av det förflutna, vilket ju kanske är tur för somliga och synd för andra. Om vi skulle ta och dela in dessa två kategorier i två klasser döpta "årets fyllekaja" respektive "världens drygaste torrboll" så skulle nog jag få äran att dela de två titlarna, till något i stil med "årets drygaste fyllekaja", med extra ågren. Ni som hade (o)turen att få bevittna processen, både under förloppet och dagen efter vet vad jag pratar om. Även ni som inte har nån hejd i er och bara lökar ur fullkomligt.
Det hela började med att jag ville ha en liten snaps, för att det tycker jag kan vara gott. Jo visst, tjosan hejsan så satt jag där med cirka 3 dl starksprit. Och eftersom jag inte är mer än en halvklok person så skulle jag väl kompensera för något, såsom herrarna på den stora kontinenten till väster brukar göra när de köper bilar som de till 5% kan kontrollera. Den gick, i korta drag, ner med en jävla fart. Sen var det kört.
Jag ska inte tråka ut er med detaljer, men ett par saker kan jag bara inte låta bli att förtälja. Som till exempel att jag under hela kvällen, vid ungefär 4863 tillfällen påpekade att "Oj va full ja e", "Den där snaspen va jävlar inge liten den e" och "FAN va roligt ja haaaaaaaar". Et cetera. Jag har även efter fått uppgifter om att det enligt mig var en två decimeters grogg jag drack och ingen tre deciliters snaps. Min käre far påpekade även vänligt att han "trodde det var femton personer som kom" när jag anlände till vår residens. Jag gjorde helt enkelt ett bra jobb med att föra massor av väsen. Det bästa var ändå att mina kära kamrater som skjutsade hem mig var så vänliga att de dokumenterade för eftervärlden ett par väl valda citat av mig.
Det var längesedan jag skämdes så. Men nog nu med självterapin!
En liten förteelese jag mer eller mindre alltid går och grunnar på är fjortisar. De är roliga, de små liven, ty de äro i regel alltid så urbota korkade så om man vet precis det rätta tillvägagångssättet så kan man i princip få dem att sitta på en vindflöjel på riksdagshuset i Stockholm och fisa "Små grodorna" med ackompanjemang av läppspelande.
Ett roligt exempel är dem som alltid tycker att det är så jävla synd om sig själva. "Oooh, fasen också, morsan gav mig inte 50 kr så jag kunde fixa snus/cigg/folköl (vilket för övrigt är de absolut ballaste företeelserna som existerar enligt dessa individer), ooh, alla ska titta på mig, för nu fick jag inte som jag ville!". Dessa är som sagt ganska festliga. O ja, det är verkligen synd om er som inte fick allting serverat på platinafat och blev matade med silversked när ni var små. Att klara sig själv skulle väl ändå inte vara ett alternativ? Nej nej, ni ska för all del bli snyltande socialfall som endast sitter och idkar självbefläckelse, rånar vanligt folk och så vidare! Be our fucking guests! Jag sommarjobbar gärna 400 timmar och i reda pengar får 300 timmar, för att för resten av pengarna betala era patetiska levnadskostnader! Jajamänsan, det är precis vad jag alltid har önskat mig det. Eller så inte.
Öppna för fasen ögonen och se, jo men se där, det kanske inte bara var du som hade det svårt? Äh, vem bryr sig, det är ju bara dig allt handlar om, eller hur? Nu är ett bra tillfälle att dra ett skämt som jag, om jag inte minns fel, med modifikation har använt i en tidigare blogg: hur många fjortisar behövs det för att skruva i en glödlampa? Svaret är en, hon/han (det är i huvudsak de kvinnliga individerna som håller på så här, jag har "tyvärr" inte haft tillfälle att studera hur det fungerar hos oss män) håller i lampan och världen kretsar runt denne. Nja, skulle inte tro det.
Många gånger är det ju att alla omkring dem är så dumma i huvudet och inte förstår dem, et cetera. Jo visst, men å andra sidan kanske folket omkring har ett uns av förmåga att faktiskt anpassa sig efter andra till skillnad från vad de av mitt skrivande utsatta personerna gör. Inse att om ni också gör ert till för att få en lite drägligare tillvaro så går det snart som på räls! Ett mycket bra argument på det är ju förvisso att man väl vill vara sig själv och leva sitt eget liv? Det finns sedermera ett mycket bra svar på det också. Vi andra får ju faktiskt så lov att ändra lite på oss själva, och ser ni oss klaga varje gång det är en liten motgång? Nej, skulle inte tro det.
Så, far åt helvete. Och mor åt gröt.
Ville bara säga det! På återseende! /Kaskeloten
Som vi ju alla har märkt, eller åtminstone de som kollar här (både ni som har blivit hänsynslöst tvingade av mig och ni som av egen vilja kollar ibland) har det nu avlöpt ganska exakt ett år sen jag satte fart på kaskeloten @ blogg.se och ändå har det hänt väldigt lite. Det tycker jag nog är ett klart minus i protokollet. Eller pruttokollet, som jag skulle säga i talspråk, vilket ju inte får hålla på och förekomma här. Eller?
Hur som helst, nyår 06-07 har ju som bekant passerat och blivit en del av det förflutna, vilket ju kanske är tur för somliga och synd för andra. Om vi skulle ta och dela in dessa två kategorier i två klasser döpta "årets fyllekaja" respektive "världens drygaste torrboll" så skulle nog jag få äran att dela de två titlarna, till något i stil med "årets drygaste fyllekaja", med extra ågren. Ni som hade (o)turen att få bevittna processen, både under förloppet och dagen efter vet vad jag pratar om. Även ni som inte har nån hejd i er och bara lökar ur fullkomligt.
Det hela började med att jag ville ha en liten snaps, för att det tycker jag kan vara gott. Jo visst, tjosan hejsan så satt jag där med cirka 3 dl starksprit. Och eftersom jag inte är mer än en halvklok person så skulle jag väl kompensera för något, såsom herrarna på den stora kontinenten till väster brukar göra när de köper bilar som de till 5% kan kontrollera. Den gick, i korta drag, ner med en jävla fart. Sen var det kört.
Jag ska inte tråka ut er med detaljer, men ett par saker kan jag bara inte låta bli att förtälja. Som till exempel att jag under hela kvällen, vid ungefär 4863 tillfällen påpekade att "Oj va full ja e", "Den där snaspen va jävlar inge liten den e" och "FAN va roligt ja haaaaaaaar". Et cetera. Jag har även efter fått uppgifter om att det enligt mig var en två decimeters grogg jag drack och ingen tre deciliters snaps. Min käre far påpekade även vänligt att han "trodde det var femton personer som kom" när jag anlände till vår residens. Jag gjorde helt enkelt ett bra jobb med att föra massor av väsen. Det bästa var ändå att mina kära kamrater som skjutsade hem mig var så vänliga att de dokumenterade för eftervärlden ett par väl valda citat av mig.
Det var längesedan jag skämdes så. Men nog nu med självterapin!
En liten förteelese jag mer eller mindre alltid går och grunnar på är fjortisar. De är roliga, de små liven, ty de äro i regel alltid så urbota korkade så om man vet precis det rätta tillvägagångssättet så kan man i princip få dem att sitta på en vindflöjel på riksdagshuset i Stockholm och fisa "Små grodorna" med ackompanjemang av läppspelande.
Ett roligt exempel är dem som alltid tycker att det är så jävla synd om sig själva. "Oooh, fasen också, morsan gav mig inte 50 kr så jag kunde fixa snus/cigg/folköl (vilket för övrigt är de absolut ballaste företeelserna som existerar enligt dessa individer), ooh, alla ska titta på mig, för nu fick jag inte som jag ville!". Dessa är som sagt ganska festliga. O ja, det är verkligen synd om er som inte fick allting serverat på platinafat och blev matade med silversked när ni var små. Att klara sig själv skulle väl ändå inte vara ett alternativ? Nej nej, ni ska för all del bli snyltande socialfall som endast sitter och idkar självbefläckelse, rånar vanligt folk och så vidare! Be our fucking guests! Jag sommarjobbar gärna 400 timmar och i reda pengar får 300 timmar, för att för resten av pengarna betala era patetiska levnadskostnader! Jajamänsan, det är precis vad jag alltid har önskat mig det. Eller så inte.
Öppna för fasen ögonen och se, jo men se där, det kanske inte bara var du som hade det svårt? Äh, vem bryr sig, det är ju bara dig allt handlar om, eller hur? Nu är ett bra tillfälle att dra ett skämt som jag, om jag inte minns fel, med modifikation har använt i en tidigare blogg: hur många fjortisar behövs det för att skruva i en glödlampa? Svaret är en, hon/han (det är i huvudsak de kvinnliga individerna som håller på så här, jag har "tyvärr" inte haft tillfälle att studera hur det fungerar hos oss män) håller i lampan och världen kretsar runt denne. Nja, skulle inte tro det.
Många gånger är det ju att alla omkring dem är så dumma i huvudet och inte förstår dem, et cetera. Jo visst, men å andra sidan kanske folket omkring har ett uns av förmåga att faktiskt anpassa sig efter andra till skillnad från vad de av mitt skrivande utsatta personerna gör. Inse att om ni också gör ert till för att få en lite drägligare tillvaro så går det snart som på räls! Ett mycket bra argument på det är ju förvisso att man väl vill vara sig själv och leva sitt eget liv? Det finns sedermera ett mycket bra svar på det också. Vi andra får ju faktiskt så lov att ändra lite på oss själva, och ser ni oss klaga varje gång det är en liten motgång? Nej, skulle inte tro det.
Så, far åt helvete. Och mor åt gröt.
Ville bara säga det! På återseende! /Kaskeloten
Kommentarer
Postat av: Frida
you're wonderful! jättebra skrivet, du kan ju de där me att uttrycka dej! pusselipuss!
Postat av: Prinsessan av Sylt
ja, men vaddå blocken som gav mig huvudvärk? har du hört talas om styckeindelning, din gay? asbra.
Trackback